Att göra en beskrivning av hur skogsbranschens avtal ser ut och fungerar är att något av en djungel. Branschen har tagit fram både APSE-paket och ABSE 09 och 20 som ska reglera hur ansvaret mellan kund och leverantör i sak ska fördelas och fungera. Ofta finns skrivningar i avtalen som ger utrymme för andra tolkningar som – om du inte är uppmärksam – kan missgynna dig som entreprenör. Ett exempel kan vara att även om det står att ABSE 20 används så finns tillägget ”om inget annat överenskommits”. Det ger utrymme för att du som entreprenör ställs inför skarpare krav än vad ABSE 20 faktiskt innebär.
Speciellt för mindre företag kan det vara helt avgörande med tydliga skrivningar angående exempelvis uppsägningstider liksom möjligheten till att omförhandla olika krav under avtalets gång. Förutsättningar kan ändras mycket under två till tre år, vilket kan slå hårt mot dig som entreprenör om du inte har möjlighet att anpassa ditt avtal efter rådande förhållanden.
Idag finns många kundföretag som utvecklats positivt, blivit mer affärsmässiga än tidigare och faktiskt också visat att man är rädda om sina leverantörer. Därför ska du som entreprenör inte vara rädd för att byta kund om din nuvarande relation inte fungerar – det finns också jättefina kunder där ute.
Idag verkar det också som att resursbristen och svårigheten att få tag i nya entreprenörer gör att du har möjlighet att börja ställa lite större krav på de avtal du ska skriva under. Är du nystartad företagare så ta med fördel hjälp av någon kunnig för att analysera kundens avtalsförslag. Kom ihåg att oavsett om du är nystartad eller gammal i branschen kan du inte bara blint lita på att kundens avtalsförslag fungerar för din verksamhet. Så se till att du sätter dig in i och förstår vad skrivningarna i avtalet betyder i praktiken och vilka möjligheter och skyldigheter de innebär för dig.
Några viktiga punkter att kika lite extra på i ditt avtal:
- Avtalstiden – skriv gärna på avtal som gäller i flera år. Det är inte ovanligt att kunden vill skriva ett avtal som gäller i två-tre år och därefter förnyas avtalet om ingen av parterna säger upp det. Viktigt att tänka på är då att skriva in att det ska ske en ny prisförhandling varje år. Ofta skriver man på avtalet varpå tiden sedan går fort. Plötsligt har det gått två eller tre år innan man kommer sig för att begära en ny förhandling och risken är då stor att man har förlorat pengar under tiden. Alternativet är att endast skriva ett-åriga avtal, men har man en bra relation med kunden är det oftast en fördel att skriva fleråriga avtal för att visa att man vill ha en långsiktig relation. Kom ihåg att alltid skriva in en uppsägningstid som gärna kan vara kortare för dig som entreprenör än för kunden då det är du som löper den största affärsrisken. Huvudsaken är dock att aldrig skriva på på långa avtal som helt saknat uppsägningsklausul.
- Stilleståndsklausulen börjar varamer och mer viktig i och med att risken för stillestånd ökar genom högre brandrisk samt volymstyrning mot industrin som påverkar på vissa områden under vissa perioder.
Kom ihåg att i de flesta fall står det att du som leverantör ska kunna stå stilla under ett antal veckor på året – det vanligaste är att det rör sig om fyra veckor under semesterperioden plus två veckor som kunden bestämmer, exempelvis under förfallet. Då måste du kolla upp hur dina fasta kostnader ser ut i din kalkyl. Det finns lite olika räkneexempel men det enklaste är att du plockar ut dina fasta kostnader från kalkylen och räknar med hur många timmar maskinerna går normalt. Det är inte ovanligt att de fasta kostnaderna på en maskingrupp hamnar någonstans runt 9000 kr per dag plus den lönekostnad som man då har i företaget beroende på antalet anställda. Så en maskingrupp med två maskiner och fyra anställda hamnar då på nära 20 000 kr per dag i kostnader som drabbar ditt företag. Därför är det mycket viktigt att sätta rätt stilleståndsersättning då risken annars är överhängande att du förlorar stora pengar under ett längre stopp. Kanske räknar dina kunder med betydligt lägre kostnader, men be dem då att ta fram sina kalkyler och förklara hur de räknat. - Dieselklausulen har ju blivit väldigt aktuell och även den finns beskriven i ABSE 20. Även här finns utrymme för olika tolkningar, men det viktigaste är att du har koll på dels om ersättningen ändras med rätt nivå på prislistan per förändrad krona som dieselpriset ändras, dels att ändringen verkligen görs löpande på prislistan. Tyvärr finns det många exempel där utbetalningen förhalas för ökade dieselpriser i fler månader trots stora kostnadsökningar. Så se till att ändringarna görs löpande och helst per 50 öring i förändrat dieselpris.
Räkna själv ut hur mycket en förändring av dieselpriset påverkar just ditt företag per 50 öring eller hel krona, för det kan variera beroende på maskiner och avverkningsformer. Tänk också på att väga in hur mycket prisändringar påverkar dina kostnader för både bilar och längre skotningsavstånd – dessa två faktorer brukar man fort glömma bort då man pratar dieselklausuler, men även de påverkar dina kostnader. - Utbildningsdagar för dig och dina anställda som kunden påkallar påverkar din lönsamhet. Idag brukar det variera mellan två till fem dagar som du ska vara med på och där du får betala personalkostnaderna. Tänk på att varje dag kostar dig närmare 10 000 kr om du har fyra anställda i en grupp, så skillnaden kan bli stor. Ett rimligt krav för dig att ställa är att det räcker med två dagar. Därefter får kunden stå för kostnaden om det blir flera.
- Verksamhetsområdet kan i många fall vara viktigt att tydliggöra. Vad händer om du måste åka utanför ditt hemområde och kanske ligga borta med personalen under veckorna? Vem ska betala traktamenten, logi och kanske ett påslag på lönen för att de anställda ska acceptera att arbeta borta? Bestäm ett avstånd från företagets hemmaort och vilken ersättning som ska utgå om arbetet ska utföras längre bort än så. Bestäms det i förväg så slipper du en massa diskussioner i efterhand.
- Extremobjekt är objekt som starkt avviker från de normala avverkningarna ditt företag utför, eller är tänkt att utföra, med de maskiner du har. Din lönsamhet bygger på att du i normala fall kan köra in en viss timpenning. Ett exempel är att ni i genomsnitt kör in cirka 1500 kr per timme och att det utifrån det varierar lite upp och ned. Om du då hamnar i ett objekt där ni ser redan i förväg, eller när ni börjar köra, att det inte alls går som planerat och ni inte klarar av att köra in mer än till exempel 1 100 kr måste ni ringa i klockan och begära tim-tid med hänvisning till att det kraftigt avviker från det normala. Det finns otaliga exempel där man fått köra extremt klena medelstammar med stora skördare eller extremt kuperad eller stenig terräng som direkt urholkar lönsamheten för entreprenören. Var därför mycket uppmärksam och begär tim-tid för alla objekt som avviker från det normala, för det dränerar fort din ekonomi. Tänk på att det finns inga dåliga objekt och att vi gärna kan hugga kastved med skördaren – bara ersättningen är rätt.
Det finns naturligtvis en mängd andra skrivningar i avtalen du som företagare måste ta hänsyn till och var inte rädd att ställa dina krav på kunden för att få tydliga regler i ditt avtal som du kan acceptera för att ha möjlighet att bedriva ett lönsamt och hållbart företag.
